SÖK
ÅLÄNDSKA ORD OCH UTTRYCK

pallervant

Den svenska som talas på Åland kan rent geografiskt betecknas som en variant av den svenska vi kallar finlandssvenska. Åländskan skiljer sig dock på många punkter från de olika varianter av finlandssvenska som talas i övriga Finland. Bland annat just Ålands geografiska placering – dvs mittemellan fasta Finland och Sverige – har stor inverkan på det åländska språket vilket kanske kan sägas ligga mittemellan den övriga finlandssvenskan och svenska riksspråket.

Ålands historia är präglad av rikliga kontakter med övriga Finland respektive Sverige. Dessa kontakter har resulterat i att det åländska språkbruket ständigt påverkats – och påverkas alltjämt – av den svenska som talats och talas utanför Åland. Dessutom kan man i åländskan finna prov på påverkan av både finska och ryska.

Den naturliga förklaringen till åländskans utformning finner man i den för alla språk gällande regeln att språket förändras med samhället. Orsaken till den påverkan det åländska språkbruket utsatts för utifrån återfinns alltså i historien.



Uttalet


I jämförelse med uttalet av övrig finlandssvenska skiljer sig åländskan generellt bland annat genom att den saknar det för finlandssvenskan – och även för finskan – typiska kortstaviga uttalet. Kortstavigt uttal innebär att kort vokal åtföljs av kort konsonant.

På finlandssvenska skulle alltså till exempel pronomenet mina uttalas med kort i och kort n. På åländska blir uttalet däremot minna – dvs med kort i och dubbel konsonant. Rikssvenskans variant av ordet ifråga har däremot långt i och enkel konsonant – dvs miina.

Om man jämför åländskan med rikssvenskan finner man att uttalet skiljer sig genom att man i rikssvenskan har två accenter – dvs akut och grav – medan man i åländskan och i övrig finlandssvenska enbart har en accent – dvs akut. I rikssvenskan hör man t ex skillnad på ordmelodin i den i skrift gemensamma bestämda formen för orden ande respektive and – dvs ànden respektive ánden.

Förutom ovanstående och övriga generella typer av åländskt uttal finns det ett rikt antal lokala uttalsvarianter – t ex det även i Sverige förekommande tjocka l:et.



Formen


I åländskan – liksom i övrig finlandssvenska – råkar vissa ordformer ut för en uttalsmässig förkortning. Exempelvis den bestämda formen av substantivet paket – dvs paketet – uttalas på åländska pakete.

Även verbformer som simmade, cyklade och dansade o dyl. förkortas och uttalas därigenom simma, cykla och dansa. I åländskan reduceras liksom i övrig finlandssvenska orden inte, skulle och måste till formerna int, sku och måst.

Ytterligare ett exempel på en typiskt åländsk ordform är användandet av till istället för att vid infinitiv – i dessa fall reduceras även ordet ifråga till uttalsformen ti. En ålänning skulle alltså kunna säga: 
 Kom ihåg ti gå ut!



Liten åländsk ordlista


Denna lilla ordlista över några utvalda åländska ord innehåller en del ord som även kan påträffas i övrig finlandssvenska och i vissa sverigesvenska dialekter.

Batteri s. På åländska används ordet batteri även när man talar om värmeelement.

Blånna s. Blåmärke

Butka s. Ordet butka kommer från ryskan och har på åländska oftast betydelsen finka, arrest.

Byka v. Att byka innebär att tvätta kläder. En bykmaskin är följaktligen en tvättmaskin, bykstugan är detsamma som tvättstugan och byket är tvätten i sig.

Byngsla v. Byngslig adj. Att byngsla innebär att sprattla, bråka, vara ostyrig och vrida sig fram och tillbaka. Något som är byngsligt kan däremot vara något stort och otympligt – t ex en väska som är svår att bära.

Egnahemshus s. Villa.

Frasse s. Hankatt.

Få kallt v. På åländska säger man att man får respektive har kallt istället för rikssvenskans bli och vara kall.

Inga adv. & pron. I åländskan används ordet inga – förutom i sin vanliga betydelse i form av pronomen – som en motsvarighet till rikssvenskans inte. En ålänning skulle t ex kunna säga: Jag tänker inga gå ut!

Jo interj. En ålänning svarar ofta jo istället för ja på en fråga.

Julgubbe s. Jultomte.

Jåla v. Tramsa, prata strunt.

Klotta v. Spilla, söla ned, solka.

Kolla v. Förutom att titta betyder kolla på åländska bl a att prata strunt eller säga något dumt.

Nippa s. Blemma, utslag.

Nojsa v. Den åländska betydelsen av att nojsa är bl a att bråka, tvista, tjata och föra oväsen. Att ordet är ett lån från engelskan – dvs ordet noise – syns alltså tydligt i dess åländska innebörd.

Pallra v. Pallrig adj. Att pallra betyder på åländska ungefär att prata strunt eller vara fånig och löjlig.

Pennal s. Pennfodral, pennskrin.

Rådda v. Att rådda kan dels innebära att stöka och skapa oreda och dels att vara virrig.

Semla s. En semla på Åland är en småfranska eller liknande bulle av matbröd. Det man i Sverige kallar semla – dvs vetebullen med grädde – kallas på Åland fastlagsbulle.

Si v. Åländskt uttal av verbet se.

Siddu barra! uttr. Siddu kommer från uttrycket ’ser du’ – på åländska uttalat sir du – och blir tillsammans med ett åländskt bara – dvs barra – ett uttryck med betydelsen ’ser man på’.

Simma v. Att simma används i åländskan inte bara för att beteckna just själva simtagen utan även när man talar om att gå och bada. I åländskan används ordet bada bara när man talar om att bada badkar och inte när man avser att bada i t ex en sjö.

Skogsflåt, Skogsbässe s. Fästing.

Småkusin s. Syssling.

Stöpsel s. Stickkontakt.

Trunk s. För en ålänning kan en trunk dels vara en större väska eller koffert och dels bagageutrymmet i en bil.

Tryna v. Snoka, vara nyfiken, sticka näsan i blöt.

Tövla v. Att vara klumpig, fumlig.

Vilig adj. Något som är riktigt bra, rejält.

Ämbar s. Hink, spann.

 

Lyssna på ett åländskt dialektprov här.

 

origin Källor
Finlandssvenska ord och uttryck“, Harry Stenmark, Stockholm, 1983.
Med åländska ord“, Ralf Svenblad, Mariehamn, 1996.
BOKTIPS OM DIALEKTER
280657
Utgivningsår: 2017
Medietyp: Bok
254043
Av: Leinonen, Therese
Utgivningsår: 2015
Medietyp: Bok
252798
Av: Sandström, Åke
Utgivningsår: 2015
Medietyp: Bok

MARIEHAMNS STADSBIBLIOTEK

Besöksadress: Strandgatan 29
Postadress: PB 76, AX-22101 Mariehamn
E-post: biblioteket[at]mariehamn.ax
Telefon: +358 (0)18 531 411

KOMMUNBIBLIOTEK


 

ÖVERSÄTT